2020-04-23
Djupet fortsätter förvåna mig
Bottnen var bara en platå
Son jag nu trillar genom
Riven blodig av skärvor
Nästan för van för att känna av
Smärtan som borde va
Jag ville bara få lov att leva
Jag önskade mig ha råd att leva
Men nu står jag inte ut såhär mer
Funderat på att bara rymma och fly
Köpa en biljett till ett flyg
Tömma konton vid en strand
Iaf två månader går
Innan ödet kommer knacka på
Bye bye so long
2020-04-16
En total räddning
Fick känna på den med fingerspetsarna
Innan den exploderade framför
Luftvågen slungade mig till botten av avgrunden
Trött på att klättra så lägger jag mig ner
Bara så ofantligt ledsen
Sådär så jag känner hjärtat ner i magen
Ständigt utsläpp av adrenalin
Skakningar och kallsvett
Smaken av järn i svalget
Jag kippar efter luft så det gnyr
Benen viker sig under mig
Kan ej balansera på den ostabila marken
Oftast vill jag dö men vet att jag aldrig vågar
Varje dag skrattar jag fast jag bara vill gråta
Och skammen är oändlig
Det enda som håller mig levande
Är min eviga feghet
2020-04-14
En skakande rädsla
Tårar som aldrig slutar rinna
Jag dränker tröjärmar
Hulkar och kvider
Diskar utan att se vad som är framför
Vågar inte närma mig sängen
Rädslan för morgondagen är för stor
Paniken tar över hjärtslagen
Adrenalinet skjuter genom mig
Och omgivningen blir åter suddig
Självömkan blir till självhat
Och kanske förtjänade jag aldrig mer än såhär
