2019-09-23

Spenderar kvällen vid blanketter
Pennan stadig i min hand
Inget mer än ilska kvar
Arg på dig, arg på mig
Arg på alla, hela världen med
 
Andetag av hämd
Steg av styrka
Ingen kan rubba mig, nej
Tro ej du kan gömma dig för mig, nej
 
Om jag ska dö ska jag sitta på en vit häst
Med en bombväst rida ner för gatan med en spikklubba
Bulta skiten ur dom som skit ska bultas ur
Sen detonera mig själv
Färga hela boulevarden röd
Sen kan de sitta där
I sina tiotusenkronorsbostäder och lipa
Precis så ska jag dö
 
Om jag ska dö ska det va på mitt sätt
Rätt förberett och precis som jag vill
Till den musik jag valt och med rätt accesoarer
Sista hjärtslaget i takt till ett tungt beat
Så att när jag lämnar in min sista närvarorapport
Är sekunden kort tills jag lämnar er blott
En millisekund men det blir jävligt snyggt
Färgsprakande fyrverkerier fest och glöd
Så ska jag dö

2019-09-16

Senaste tiden har jag knappt känt igen mig själv
Ignorerat alla som kunnat vara till hjälp
Försökte vara den jag var
Men där fanns inget kvar
Känner mig död inuti
Går blint genom dagar
"Just going through the motion"
Gör vad som helst för att döva smärtan
För rädd för att visa den äkta känslan
Medans mitt liv blivit stulet
 
Som att folk ser rakt genom mig
Vänner som en gång känt mig
Dessa mörka tankar förtär mig
Springer från alla mina strider
Känner mig feg
Vet inte hur jag hanterar
Kanske jag bara övertänker allting
Kanske allting mest finns i mitt huvud
Men det trycker mig not kanten
Ibland tror jag det bästa vore att gå
 
Som en besökare i mitt skinn
Kan kämpa emot men får aldrig en vinst
Kan inte se klart
Det rinner gift i mina vener
Jag vrider mig i plågor
Gömmer det bak en leende mask
Distraktioner funkar bara för ett tag
Men jag är borttappad, jag är vilsen
 
En titel bortglömd
En flicka förvirrad
Vet ej vem som tittar, vem som skriver
Text utan namn
Inte ens bokstav fanns
Jag med rädsla i min famn
De jag inte vill ska se den
Stänger ner och låser svart
Ignorerar och ser bort

2019-09-09

Hade sällskap under natten
Vaknade av att jag sovandes skrek
Ännu en natt av oväder
Flera drömmar kollapsade
Kan knappt urskilja de nu
Minns ett besök jag ej ville ha
Någon jag önskat förbli borta
 
Många uppgivna dagar
Ord som inte hänger samman
Det mesta uppskjutet
En känsla av att vara fast
En bur jag inte kommer ur
 
Nu släpper jag inte någon för nära inpå
Me, myself and I
Jag hoppas det är lika bra så
De kan tro sig se rakt genom mig
Men de når knappt ens fram till mig
Ensam är stark visst är det så
Ensamt gör ont, annat gör ondare
 
Lådor töms och fylls igen
Saker hittas minnen slängs
Stänger in med telefon igen
Finner anteckningar många
Alla såna jag aldrig lade ut
Allt det jag glömde radera
Ett brev som skulle vara borta
Det jag aldrig skrev ut
Allt sånt som roar mig

2019-09-02

Det är i mörka stunder allt slår på
Det är ljusa stunder som aldrig hälsar på

Solnedgångar mot havet
Vågor som slår mot klippor
Långa sektioner
Sittandes stirrandes
Med ben dinglandes över kanten
Tills solen inte längre kan ses

Farväl man aldrig ville ta
En saknad jag inte vill ha
Någon jag önskar fanns kvar

Energin uttömd
Orkar inte be någon mer
Börjat strunta i svaren

Hälsa att jag inte orkade mer
Att jag bara inte klarade mer
Snälla få dom att förstå
Att jag var menad som nummer två


RSS 2.0