2019-03-17

Ser det mer och mer för var dag
I vilket misstag jag levt
När jag berättar känns det mest skevt
 
Andas in och gråter ut
När all sanning blev bortsedd
Och påhitt gjordes till det rätta
 
Letar mig långsamt tillbaka till mig själv
Inser hur vilsen jag faktiskt varit
Letar förbrilt efter allting dom tagit
Ibland svårt att andas när det blir för påtagligt
 
Oändlig värk i muskler och leder
Allting smärtar tills jag kvider
Sjukdom i ensamhet
Första gången på evighet
 
Behövt någon som tar hand om mig
Någon som håller i mig
 
Fuktiga lakan
Samtal i drömmar
Hör hur det spricker i sömmar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0