2019-12-17

Denna bultande hopplösheten
Den fyller, tömmer och fyller mig igen
 
Ständigt trött
Aldrig utvilad
Orolig sömn
Vrid slit och skrik
Slipar tänder trasiga
 
Ingenting orkar jag fixa
Inte skapa något nytt
Eller söka något bättre
Bara luta huvudet mot kanten
Sluta ögonen bara för en stund
 
Känner hur min insida stänger av
Sen är der bara kropp kvar
Ett skal i min bild
Något att föredra jämfört med nu

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0