2019-04-06

Precis som dom vi talade så illa om
Fast kanske lite värre
Ibland saknar jag faktiskt den du var
Känner ju inte den du är
Är ändå inte intresserad nu
En begravning för ditt gamla jag
Undrar hur många som kommer
Kommer ens jag
 
Tänkte önska dig det bästa
Men du hade det redan
Innan du fick mig att glömma det
Och sedan slarvade bort mig
 
Staplar lite färre
Laddar för ett nytt knivhugg
Långsamt långsamt
In och vrid
Millimeter per gång
 
Önskade promenader
Helger med bak
Fixande och donande
Ett brinnande avslut
Allt ligger på glödande kol
Läpparna dom ler
Med glas fulla av vin
 
Men visst är det komiskt
Hur känslor krockar
När jag inte längre bryr mig
Vet ej varför det ens blir ämnet
Varför det är något att skriva om
När jag ändå bara skakar av
 
Det gör säkert ont att se mig
Jag förstår dig
Men vänta du
Det kommer bara bli värre
 
Så ta mig ut
Innan allt är för sent
Töm mig och fyll mig igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0