2014-05-16

Försöker få det att sluta
Försöker ignorera
Hur hjärtslagen ekar
Och andetagen skriker
Men hur ska jag klara det
Hur ska jag klara någonting
Senarierna blir allt mer destruktiva
Drömmarna blir allt jobbigare
Tankarna blir allt mörkare
Jag stod på ett tak igår
Flera våningar upp
Jag fällde en tår
För det var inget fritt fall
Två våningar ner var ännu en parkering
Det var omöjligt
Hade det bara varit ett brant stup
Så hade jag satt mig på räcket
Tagit en bild på mina fötter
Som hade dinglat så fridfullt
Jag hade nog skrivit ett sms eller två
Till dom jag älskar mest
Vänner, familj och han
Antingen hade jag bara suttit där
Dinglat med fötterna och njutit
Tills någon drog mig därifrån
Eller
Så hade jag väntat på svar
Från de jag skrivit till
"vi ses i nangijala"
Det är vad jag hade skrivit
Sedan hade jag lett
Större än på länge
Och tippat över kanten
Jag ser dig i mina drömmar
Fyfan vad vacker du är
Skrivit så många meddelanden
Men aldrig vågat klicka på 'skicka'
Bara suddat ut allt och gråtit
Med en cigarett mellan läpparna
Blöta av salta tårar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0