2014-05-16
Försöker få det att slutaFörsöker ignoreraHur hjärtslagen ekarOch andetagen skrikerMen hur ska jag klara detHur ska jag klara någontingSenarierna blir allt mer destruktivaDrömmarna blir allt jobbigareTankarna blir allt mörkareJag stod på ett tak igårFlera våningar uppJag fällde en tår För det var inget fritt fallTvå våningar ner var ännu en parkeringDet var omöjligtHade det bara varit ett brant stupSå hade jag satt mig på räcketTagit en bild på mina fötterSom hade dinglat så fridfulltJag hade nog skrivit ett sms eller tvåTill dom jag älskar mestVänner, familj och hanAntingen hade jag bara suttit därDinglat med fötterna och njutitTills någon drog mig därifrånEllerSå hade jag väntat på svarFrån de jag skrivit till"vi ses i nangijala"Det är vad jag hade skrivitSedan hade jag lettStörre än på längeOch tippat över kantenJag ser dig i mina drömmarFyfan vad vacker du ärSkrivit så många meddelandenMen aldrig vågat klicka på 'skicka'Bara suddat ut allt och gråtitMed en cigarett mellan läpparnaBlöta av salta tårar
Kommentarer
Trackback