2014-01-07

Det är underligt
Hur allt kan verka okej
Till och med kännas okej
När man är med sina kära
Och sedan komma ensam hem
Och glömma bort
Hur okej ens känns
Eller att man någonsin känt sig okej
För att helt plötsligt
Så kramar mörkret en igen
Och allt bra som någonsin varit
Har försvunnit ur minnet
Blivit utsuddat av ångesten

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0