destruktivatankar

Jag bara önskar
Att någon
Vem som helst
Skulle behövt mig lika mycket som jag behöver den
Älskat mig lika mycket som jag älskar den
Saknar mig lika mycket som jag saknar den
Tycka att jag är lika fin jag jag tycker den är
Varit lika beroende av mig som jag är av den
Jag önskar verkligen att någon skulle känt som jag gör
Fast om mig
Så som min värld kretsar kring någon
Så önskar jag att dennes värld skulle kretsat kring mig
Jag vill vara lika behövd, älskad, saknad, fin och beroendeframkallande
Precis som jag känner om andra
Jag vill att någon skulle kollat på mig och min kära och sagt
"vilken lyckost han är, som får hålla i henne, och ha henne för sig själv"
Men det kommer aldrig hända
Inget av  det
Men det gör ont att veta
Att jag aldrig kommer bli så som andra är för mig
Jag är eller kommer kanske att bli den som
Någon kanske behöver när det häänt en liten sak
Någon som blir älskad när jag uppoffrar mig
Någon som är saknad när dom vet att jag velat vara med
Någon som någon tycker är lite fin när jag fixat mig i evigheter
Men aldrig den någon blir beroende av

Det kan vara bakfyllan som talar
Det kan vara mörkret som busar
Det kan vara jag som visar mig
Men jag vill bara ge upp
Ge upp på livet
Och allt som ingår
Ge upp på skolan
Ge upp på framtiden
Ge upp på allt
För ärligt talat
Så vet jag inte hur mycket mer jag klarar
Hur mycket mer av detta lidande
Som jag kan överleva
Och det känns hemskt
Men jag ler åt tanken
Tanken på att ge upp
Slita sig fri