2013-05-22

Jag sjunker allt djupare nu
Jag håller på att drunkna
Det känns verkligen som om..
Jag är i ett stort hav
Ligger flera meter under ytan
Kämpar för att hålla andan
För att få ha kvar luften i lungorna
Men att även fall jag kämpar
Simmar tills alla muskler värker
Så sjunker jag djupare och djupare ner
Jag stirrar hela tiden upp
Upp mot ytan
Där man andas luft helt fritt
Men det ser ut att vara så långt upp
Ibland blickar jag ner
Mot den kolsvarta botten
Där varken yta eller annat liv kan synas
Där det bara finns..
Mörker
Den är allt närmre var gång jag tittar ner
Den är allt närmre
Mycket närmre än vad ytan är
Känns det som
Det är så mycket enklare
Att bara släppa taget
Att öppna munnen
Och låta luften bubbla uppåt
Hoppas att kanske någon där uppe ser
När mina bubblor kommer upp
Men då är det redan försent
Då ligger jag redan där
Nästan begravd i sanden
Med vattenfylld kropp
Utan någon luft kvar
Inte tillräckligt för att någonsin ta sig upp
Utan att förlora allt och följa med vågorna
Låta dom våldsamma vågorna föra bort mig
Slå mig hårt mot stenväggen
Låta mig krossas
Låta allt mitt blod flyta ut
Färga havet rött
 
Men snälla
Dra upp mig
Snabbt
För jag drunknar snart
Helt och hållet
Jag låter snart lungorna tömmas
Är helt knäckt
Allt är sprucket
Förstört
Jag är så hatad
Mest av mig själv
Men det räknas
Jag kan inte hantera saker längre
Allt är bara så suddigt
Jag börjar bli farlig för mig själv
För farlig
Ingen ser det
För att det inte är många färska sår
Men jag är trasig
Så trasig
Borde låsas in
Läggas in någonstans
Men vågar inte säga det
Är så rädd
Tänk så blir dom arga
Kallar mig barnslig
Eller att jag överdriver

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0