2013-12-09
Kylan kryper allt närmreOch trots den tjocka jackanSå smeker kylan min hudDen går inte att stänga utePrecis som allt annatAllt det jag försöker bli av medKryper allt närmreJu mer jag försökerAlla andra hoppar av glädje Medans jag sitter och skakarDet regnar sot från himlenSom från stridsskeppAnfallen blir störreMen endast mot migJag blöderUtan att någon lägger märke till detJag är såradSvårt skadadMen jag är den enda som kan seDom kallar det inbillningarMen det är ju så verkligt för mig
Kommentarer
Trackback
