destruktivatankar

Jag sitter här , där det är för mörkt för att se .
Funderandes på vad jag har framför mig .
Ifall det är döden eller en kamp för livet .
Vill jag kämpa för att leva .. eller vill jag dö ?
Har jag ens något val ?
Det är svårt att kämpa när allt känns hopplöst .
Det är jobbigt att försöka ta steg framåt .
Tår efter tår faller ner från min kind .
Även fall jag försöker skrika så är allt så tyst .
Andningen blir jobbig och allt känns så tungt .
Jag sitter här och lider .
Jag är så fruktansvärt feg ..
Att jag inte ens vågar ta det där steget ut på rälsen .
Den rälsen som jag kollat mot så många gånger .
Jag har ända sen jag varit liten drömt om döden .
Alltid undrat hur det känns att få den där kniven genom bröstet .
I mina drömmar såg jag mig själv dö .
Jag blev rädd , men jag kände en viss trygghet .
Jag känner trygghet i dödens händer .