destruktivatankar

Jag är vid branten nu
Balansen sviker mig 
Snart faller jag
Jag orkar inte stå emot
Orkar inte kämpa
För jag är så trött
Världen har tröttat ut mig
Den har visat sig 
Mer och mer bitter
För varje dag
Den har öppnat sig
Framför mina ögon
Och jag ser allt så klart
Jag ser hur äckligt allting är
Men jag ser mest mig själv
Hur jag äcklar ner den
Jag smutsar ner världen
Det är nästan allt jag tänker på

Hur äcklig jag är
Att jag bara är smuts
Livet känns så onödigt
Jag är inte helt vid liv ändå
Det är som på tv
Jag ser allt som sker runt mig
Men jag upplever ingenting
Jag är som i en bubbla
Helt omedveten
Som en skugga
Ett spöke
Alla kan se mig
Känna mig
Men jag ser ingen
Känner ingenting
För allt jag ser
Är sjukdommen jag andas ut
Och fettet som välller fram
Jag känner mig så patetisk hela tiden
Livet bara rasar för mig
Lyckan försvinner
Och när allt kommer omkring
Så hatar jag mig själv
Så jävla mycket
Och jag har tappat allt nu
Det kommer inte tillbaka
Jag är så gott som död nu
Och jag klarar ingenting

Nu sitter jag här full igen
Flaskan är mer än halvtom
Läpparna är röda
Det doftar vin och sorg
Försökte dränka smärtan
Men efter alla dessa gånger
Så har den lärt sig att simma
Men jag fortsätter dricka
För att hoppet finns kvar
Det kanske går tillslut
Jag kanske blir tillräckligt full
För att glömma 
Alla jävla känslor
Dom är ändå bara till besvär
Svider och bränner
Hittade tabletter på mitt bord
Med piller i ena handen
Och vin i andra
Så vet jag att kvällen kan bli bättre
Vet vart rakbladen ligger 
Fyfan vad ont jag har

Sttår inte ut med smärtan lägre
Står inte ut med allt hat
Riktat mot mig frpn mig och andra
Kedjeröker på rummet
Höjer musiken
Gråter
Vet inte vart jag ska ta vägen längre
Eller vad jag ska göra 
Med mig själv och livet
Klarar inte av skolan längre
Jag vill bara därifrån
För ångesten växer
Den gror 
Demonerna tjatar
På alla möjliga sätt
Deras existens fräter
Får mig att krympa
Klumpen i min mage tar upp all plats
Får inte plats mer där nu
Maten känns som tunga stenar
En portion om dagen
Det räcker fint
Är nästan för mycket

Jag är för mycket
En så meningslös person
Ska inte ta så stor plats
Varför är jag så äcklig och hemsk
Jag kollar mig i speglen
Greppar tag om ala valkar
Allt klumpar av fett
Kollar på mitt ansikte
Och jag vet inte vem jag ser
För jag ser inte mig själv
Jag känner inte mig själv längre
Vet innte vem jag är
Vad jag gör
Eller vad jag vill
Men där tar energin slut
Jag lägger mig i sängen och försöker andas
Även fall det ligger tegelstenar på mitt bröst
Jag bryr mig inte längre
Om något
Jag finns till
Det räcker
Men i mina ögon
Försvimmer allt
Helaverkligheten tynar bort
Ersätts med min mörka fantasi
Men i mina ögon 
Så finns inte ens jag
Förmodligen för att jag inte borde få finnas